Det har blivit lite knas här i Västra bodarna. Vi vill vara ärliga med våra misstag så att ni kan lära er av våra. Jag misstänker att jag skrämmer en o annan och trampar en tredje på foten men läs inte om ni inte kan diskutera sakligt efter det här.

Det sprids en del ”fakta” inom halmbalshusbyggarbranschen. Här kommer några påståenden som vi har fått höra från erfarna halmbalshusbyggare innan vi började bygga.

  • En halmbalsvägg kan stå oputsad i flera säsonger och få vatten på sig från sidan. bara inte balarna får vatten ovanifrån. De torkar ut mellan varven (en person hade haft oputsad vägg i 7 år och sa att allt var frid och fröjd)
  • Leran torkar ut halmbalarna så att de inte börjar ruttna.
  • Eftersom väggarna är diffussionsöppna så andas de och torkar ut.

Vi ville ändå vara försiktiga så vi tog och täckte fram och baksidan med presenningar halvvägs ner. och la de över ställningarna så att det skulle komma luft bakom och torka ut presseningarna hängde ca en meter utanför väggarna. På gavlarna gjorde vi bara skärmar uppe vid gavelspetsens början som också dessa stack ut ca en meter.

Två dagar efter helgen, halmfrid har utsatts för stresstest av moder natur! Vind och kraftigt regn. Halmfrid segrande kvar!

”fult och onödigt att täcka ner över väggarna?” i förgrunden syns ”halmträsk” som grannen nu dränerat ut väl. den här bilden kommer jag återkomma till som referens. efter bilden togs satte vi även upp en presenning som täckte ytterligare två meter ner.

När jag skulle montera plankor vid hörnen för att montera stuprännor i (jag började med det vänstra hörnet på bilden) ville jag att de skulle liva med halmen så jag ville ha in dem lite i halmbalarna. Balarna såg helt opåverkade ut av en säsong av väder och vind. Balarna jag började gräva i är precis bakom lastpallen i ovankant. Båda halmbalarna var till hälften täckta med lera som syns på bilden. så här i efterhand är det ju också tydligt att detta kanske är det minst skyddade läget av presenningarna.) Här ser man även ställningstrallen som jag ställt upp för att de inte ska orsaka en massa skvätt upp på väggen. När jag grävde i dem fick jag ut några strån från längre i i halmen men vita prickar på. helt uppenbart mögel. jag grävde djupare för att se om det var ett misstag men det var helt uppenbart att halmbalen hade börjat komposteras/ruttna (är det samma sak?) balen under visade inga tecken på samma sak. men balen ovan var också dålig. jag sökte vidare uppåt väggen men tackolov hitta jag inga fler. De gick hyffsat lätt att byta. Tack vare våra kontinuerliga avväxlingar (liggande dymlingar mellan varannan halmbal på höjden) så trillade inte ovanliggande halmbalar ner.

Oron växte över att det skulle finnas fler balar med samma problem. Vi ringde Ulf Henningsson som kom förbi med sin höfuktmätarmojäng. Det blev en dag av skräck och ändå lite goda nyheter. Vi gjorde ett schema och gjorde tre mätningar per mätställe. en ytterst och en innerst och en i mitten. Mojängen piper en varningssignal vid 19% fukt (jag har dock hört att mögel kan börja bildas vid 15% -någon som vet?)

Vi hade ett ställe där vi hade varit lite fundersamma. nämligen till höger på bilden där presenningen inte gick ner så långt. (den räckte inte och så var det ju så onödigt!)  Ganska snabbt insåg vi att våra farhågor var sanna. Mätaren sköt upp till 35% på ett ställe. inte mögligt egentligen men såklart en mindre angenäm halmdoft. Inte extrem men ändå där. Vi kollade genom området och insåg att några balar kommer att få bytas även här. men sen sjönk det drastiskt till ner mot 10 % procent runtomkring. puh! Vi skapade ett femtiotal kontrollpunkter inifrån i hela huset som vi gick över hyffsat systematiskt. För det mesta verkade det lugnt men så ibland kom vi till ställen där det peakade ordentligt. Det var svårt att hitta en klar orsak ofta. Det var inga speciella mönster.  Ibland var det förhöjda värden på ställen som varit helt klart bra täckta hela vintern.  Totalt hittade vi väl ett 15 tal balar som vi kände att vi vill byta. Vilket visserligen är störigt men vi är väldigt glada att det inte är fler.

IMG_7127

Helt plötsligt så upptäckte vi ett mönster. Samtliga balar som var förhöjda värden i var de balar som var av havrehalm. Pga en missberäkning av halmbalar så fick vi komplettera våra kornbalar som vi hade först med sådana av havre. Förutom att det var havre hade dessa balar två andra skillnader som kan ha påverkat varför just dessa beter sig annorlunda.

  • Havrehalm- Havrehalmen har en myckte tydligare ”vaxhinna” jag vet inte om det är vax men de är glansiga och hårdare. Kan det påverka dess förmåga att hantera fukt?
  • Det blev mer hårdpressade/högre densitet. Kan det spela in?
  • de var ompressade av storbalar. Stråna hamnar lite mer huller om buller än att gå rakt i en riktning. Kan det påverka?

Själv tror jag mest på det första men jag tycker det är märkligt att det inte upptäckts av någon annan. Jag har iaf inte läst någon som skrivit något om detta och man har ju läst en del. Densiteten kanske kan bidra. Jag har blivit rekommenderad att inte pressa om balar men av andra anledningar än fukt. Nämligen att det är svårare att dela en ompressad bal pga deras röriga struktur.

  • Lärdomar:
  • Skydda väggarna om de ska stå en vintersäsong. Med rejäl luftspalt så att det kan blåsa bakom.
  • Ha inte ställningstrallen uppsatt på vintern.
  • kanske bör man puts första lagret innan vintern?
  • Kanske helst huset tätt och ventilationen igång så att man får undertryck.
  • lyssna på råd från ”erfarna” med lite mer skepsis
  • Första inköpet när du ska börja bygga: en fuktmätare för höbalar.

Jo och så det här med lerans fantastiska egenskap att torka ut bakomvarande material. Det må vara sant. men vad det gäller halm verkar den effekten endast räcka några centimeter. Möjligen har den någon långsiktig effekt på centimetrarna innanför men det går för långsamt och/eller liten effekt.

Har de som rått mig till att vara lugn ang halmens förträffliga uttorkande förmåga verkligen mätt och kollat hur balarna ser ut innanför den förträffliga ytan? mätt? (Jag ber om ursäkt till alla som jag spritt vidare detta till) Eller står det ett gäng halvruttna och småmögliga halmbalshus därute? Måhända att det torkar ut med tiden och att möglet dör eller sluta växa. men vad gör förruttnelsen med isoleringsförmågan?

Jag har en annan teori också. Det här med undertrycket som man ska ha i det färdiga huset. Det tänker jag har effekten i ett diffussionsöppet hus att fukten rör sig i väggen och främjar uttorkning.  När man inte har fått tätt huset och inte fått igång nåt undertryck vad är det då som driver på driften av uttorkningen? kanske det bara står still i väggarna då? (eller går för långsamt)

Visst vore det väl trevligt med lite aktivitet och diskussioner på bloggen men jag tror att fler läser om vi diskuterar på halmbalshusbyggargruppen på facebook och det är hela poängen med det här inlägget. länk till halmbalshusbyggargruppen
Till sist hoppas jag att det här ska leda till nåt positivt för halmbalshusbygge så att det kan utvecklas åt det bättre.

Annonser