Vi vill ha värme, låg värme!

Vi har tidigare skrivit om olika delar av vårt värmesystem. Vi har t.ex. vår luftjordledning och vi har skrivit om vår skorsten. Jag trodde jag hade skrivit om varför vi vill ha en massugn men kan inte hitta det så jag skriver en kort sammanfattning här. Massugnen (Ja, massugn, inte masugn som telefonen envisas att rätta till) är en vidareutveckling av kakelugnen. Det var den finske arkitekten Heikki Hyytiäinen (har googlat stavningen) som tyckte att den behövde uppdateras. Med rätta. Dels tillförde han en hel del massa som kan lagra värmen länge och minska temperatursvängningar. Dels så vattenmantlade han den så att man kan skicka värmen till en ack. tank. Han lade dessutom till en efterförbränningskammare som förbränner gaserna en andra gång.

Johannes proveldar massugnen

Det är vanligt att man i Sverige hittar pannan undangömd i nån källare eller i ett förråd som är svinvarmt helt utan anledning. Det tycker jag är synd. Och så har man nån eldstad i vardagsrummet av plåt som gör rummet outhärdligt på fem minuter. Det är dock fint att den är i vardagsrummet. Det är där den ska vara. Det skapar kontakt och förståelse för den påverkan vårt leverne har på världen. Men man behöver en värmebuffert så man kan mysa längre.

Hanna murar in vattenmanglingen på baksidan av massugnen

Sen när man har ackumulatortanken full med vatten så behöver den ju fördelas ut i huset på ett smidigt sätt. Det första halmbalshuset vi besökte hade värmeslingor i väggarna istället för golven. Ägarinnan förklarade att strålningsvärmen från sidan är mer effektiv och mer naturlig. Och så kan man ha goa tjocka plankgolv vilket ju inte funkar så bra med golvvärme. Så det är väl bara att slänga upp lite rör lite här och var på väggarna där man vill ha dem så blir det väl bra? eller?

Putslektion på halmbalsvägg med värmeslingor

Vi har ju haft en del tur vad det gäller familj, vänner och vänners vänner i det här projektet. När vi behövde halmbalshusarktitekter fanns det närmare än vi anat. När vi behövde glas fanns det hjälp i familjen. Våra vänner i Green Wood AB hjälpte oss med stommen. Och nu när vi behövde nån som förstod sig på värmesystem hade vi en doktorand i lågtempererade värmesystem. Ni som är nördar kan läsa hans SP-rapport här. Jag har fått den förklarad för mig på svenska några gånger nu så jag har snappat upp ett och annat som jag nu ska försöka förklara.

ännu mer slingor

Det finns flera anledningar till att jag gillade den här grejen. En utav dom var att man kan bygga system med mindre teknik och och att de därmed blir billigare. Jag vill hela tiden ha så lite teknik som möjligt. Inte för att jag är teknikfientlig men för att jag inte vill göra mig beroende av system som jag inte förstår, av att nån annan måste komma och serva dem och att de måste bytas alldeles för snabbt för att de blivit omoderna. Så hur uppnår man då det. Jag försöker nu förklara så som jag själv förklarar det i mitt huvud, så det blir på en 7-årings nivå. Om man skulle ha ett pyttelitet element så skulle det elementet behöva vara asvarmt för att värma upp ett helt rum. Så då känns det ju ganska logiskt att ju större elementet är desto lägre värme kan man ha i det. Så om man då skulle förvandla alla ytor i ett rum till element så skulle man ju kunna ha väldans låg värme i de ytorna för att ändå kunna värma rummet. Och ju lägre värme man skickar ut från tanken desto längre räcker ju värmen.

ja, så ska man få ihop det på nåt sätt också i slutändan.

Jag hörde på nån föreläsning att man kan känna av strålningen från en vägg på 7 meters avstånd. Därför påverkas vi väldigt mycket av hur varma väggarna är. En av våra instagramföljare vittnade om hur det tog ett dygn från att de kom till den timrade stugan trots att de hade 28 grader i luften efter några timmars eldande men väggarna var ju fortfarande kalla så det var inte så skönt ändå. Om man då istället har en aning varmare väggar än lufttemperatur kan man ha lite lägre temperatur i luften. Nu blir den här effekten mindre ju bättre isolerat huset är så den kanske inte kommer vara jättepåtaglig hos oss. Men lite är nåt. En annan fördel är att rum som av någon anledning skulle få övervärme pga solinstrålning eller för mycket värme av eldstaden istället kan ta upp värmen i väggarna och skicka tillbaka till tanken eller till ett rum där den är bättre behövd. Man kan säga att systemet är ”självreglerande utan dyra rumsgivare. Ju lägre vattentemperatur systemet dimensioneras för (täta slingor och bra isolerat hus) desta kraftigare är den självreglerande effekten.

Vi har räknat på att kunna skicka ut en temperatur i slingorna på 26-28 grader beroende på utomhustemperatur. Det finns en givare ute på baksidan som kommer berätta för systemet hur varmt det är ute. Det är den enda styrningen vi planerar att ha. Vi spar därmed en massa pengar på att inte behöva ha en massa rumstermostater (som barnen går och pillar på).

Daniel och Ellinor täcker över slingorna

Slutresultatet blir då att vi kommer ha ca 1000 meter värmeslingor i huset varav några hundra meter vi köpt billigt från blocket. Vissa rum är totalt maxade med slingor och vi har fått tänka till var vi vill ha tavlor i framtiden.

När man lägger värmeslingor vill man ha nåt som sprider värmen. I golv lägger man ofta energikrävande aluminiumplåtar eller i betongplattan eller flytspackel. Själva har vi leran. Vi monterar slingorna. Gojsar in dem i lera och vips så är de borta. Och leran ja, den har ju även den en funktion i vårt energisystem. 5 cm lera på insidan på 200 kvm yttervägg blir många kilo termisk massa. 17 ton eller nåt tror jag. Den termiska massan hjälper till att lagra värme och utjämna temperaturväxlingar så att man får ett jämnare inomhusklimat.

Vi ska ju givetvis komplettera vedeldandet med solfångare men det får bli ett eget inlägg.Det får nog bli ett eget inlägg om ventilationen också.

Sommaren med lerkalk pt 1

Sommarens stora utmaning är att täcka hela fasaden med ett andra lager lera. För detta har vi anordnat fyra workshops varav 2 nu är avklarade. Se här om du vill veta mer om dessaVi funderade länge på hur vi skulle göra med fasaderna. Efter ett antal studiebesök i befintliga halmbalshus och snack med lerkunniga tyckte vi att det kändes lite jobbigt att lerfasader ibland misslyckas och får göras om efter några år pga för stor påverkan av klimatet. Kanske skulle man lyckas och en del hävdar att man inte behöver vara orolig men detta är vår första lerfasad vi gör och oron för att vi inte hade all kunskap som krävdes för den ultimata lerblandningen tog överhanden. Tanken föddes då om att förstärka fasadputsen på nåt sätt. Att förstärka utsidan med linolja i putsen var min första ide men fick refuseras ganska snabbt då utsidan skulle bli för tät och stor risk för ansamling av fukt i väggarna.

Stallet mockat, allt förberett!

Den andra iden, den om att ha kalk var inte heller helt oproblematisk. Att köra på 5 cm ren kalkputs på halmväggarna skulle bli för dyrt. och tråkigt att inte använda sig av lera utan behöva frakta en himla massa kalk som ju inte är lika miljövänligt som lera på flera plan. Så då skulle man väl kunna putsa bara sista lagret med kalk utanpå leran. Efter en del forskande i detta insåg vi att lera och kalk inte heller var så bra kompisar. Eller rättare sagt: att lera på kalk inte hade varit några problem, men tvärtom är svårt. Kalk är hårdare än lera och riskerar spricka mycket eller ramla av om den sitter på den mjukare lerputsen som gärna rör sig under året i takt med fuktkvoten.

Det var då ja började snacka med Ulf Henningsson som hade grunnat på detta mycket och hade en idé om att ha ett mellanlager med lera som man förstärker med kalk. på så sätt skulle hoppet mellan lera och kalk bli lite mindre. Jag tyckte det lät klockrent och efter att ha sett hur det fungerar på vid korpaberget så bestämde vi oss att prova detta vi med.

Förra årets workshop då vi gjorde första lagret var ganska arbetsam om man ska vara ärlig. Det blir en himla massa lera som ska upp. Så vi blev kanske en smula ledsna när vi bara hade en anmäld, vår evigt trogne Jon, till den första workshopen. Vi hade hoppats att vi skulle hinna en sida per workshop men nu visste vi inte hur det skulle gå. Vi var ändå pepp när vi satte igång vår tvådagars workshop i maj. Vi började med att näta runt fönstren och diagonalt från varje fönsterhörn. Vi var noga med att för-vattna väggen eftersom kalken behöver vatten för att härda bra. Vi räknade att vi skulle få göra ett avbrott någonstans för att sova och då ville vi ha dessa skarvar så korta som möjligt eftersom det finns en viss risk att det blir synliga skarvar. Efter några timmars putsande insåg vi dock att det gick så himla snabbt att om vi körde ett kvällspass skulle vi innan hela väggen på en dag. Jon övertalade oss att köra på och kl 21 var vi klara med det vi hade tänkt skulle ta två dagar med 10 personer. Himla skönt och bra blev det också, flera steg över förväntan. Både i struktur och jämnhet. Vi fortsatte efter-vattna väggen några dagar efter och de sprickor vi hade förväntat oss uteblev.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Till den andra workshopen hade vi fem anmälda, Jon och en familj med två vuxna arkitektbarn som ligger i startgroparna för att bygga ett halmbalshus på Öland. Det var kul att ha några här som hade ett så konkret projekt att diskutera och deras ivrighet att lära sig speglade av sig i arbetet och diskussionerna. Denna gång körde vi östfasaden som är lite större men vi var ju också lite fler. Tyvärr börjar vi dagen med att den stora tvångsblandaren på 300 liter brakar ihop. Som den ju gjort förut när det är workshop. Denna gången var det dock inte så lättlöst som nya kilremmar utan det visade sig att det var hela motorn som hade skurit ihop eller vad det kan tänkas heta på elmotorer. Resultatet blev att jag (Marcus) fick tufft sjå med att hålla uppe takten med lerkalkblandningarna i den lilla 90 liters blandaren för att hinna med hårt jobbande workshoppare. Trots det han vi med hela östfasaden på dag ett och vi kunde lattja lite med lera i badrummet på dag två.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Hur blandar vi då lerkalken? Enligt Ulf Henningssons rekommendationer så använde vi oss av NHL 5 kalk som är den hårdaste NHL kalken (Naturligt Hydraulisk kalk) (Kalkkunskap är ett stort och spännande ämne som jag kanske skriver om nån gång men det finns säkert andra som skrivit bra om det redan) Vi tänker oss att vi har två blandningar. En lerblandning som vi tidigare testat ut som består av en del lera och tre delar sand. Sedan mixar vi ihop denna med en kalkblandning som vi tänkte skulle vara 1 del NHL och två delar sand. Slutresultatet var alltså 1 del lera, 1 del kalk, 5 delar sand och mycket halm och hampa. Det är lite svårt att beskriva hur mycket armering man vill ha. Man bara öser på tills det känns bra och det ska vara rejält fibrigt. Nån del hästskit körde vi ner med. Det är här fingertoppskänslan kommer in som kräver en del övning. Ibland känner man att man är där och ibland vet man inte vad man pysslar med. Men det verkar ha funkat hittills.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Sommarens workshops 2016 – Lerkalk och lera!

Då var vår sommar planerad i grova drag och vi har vaskat fram några helger att ha workshops på! Många har frågat efter datum och här kommer dom. Tipsa gärna vidare!

9-10 juli – Bygga halmfrid 10
Facebook-event: https://www.facebook.com/events/795332890602159/

6-7 aug – Bygga halmfrid 11
Facebook-event: https://www.facebook.com/events/1099715363423240/

20-21 aug – Bygga halmfrid 12
Facebook-event: https://www.facebook.com/events/920968338015713/

Lerklining av ett hörn på workshoppen maj 2015

Vi har kommit långt i vårt halmbalshusbygge tack vare var dom fantastiska workshops:arna vi haft. Det vi ska göra i sommar är att få upp ett lager med kalklera på ytterväggarna och om vi hinner även lera på väggar inomhus. Kanske börjar vi på nåt lergolv också. Alla lerblandningar kommer vara fria från dynga! På gott och ont.

I stora drag kommer helgerna att se ut så här:

Fredag:
Kväll: ev. långväga och övernattande deltagare anländer, annars ingen aktivitet

Lördag:
Kl. 9-17: Vi lerklinar och har pauser för fika och lunch
Kvällen: Vi grillar, bastar, badar och umgås

Söndag:
Kl.9-17 : Vi lerklinar och har pauser för fika och mat

Helgerna gör vi i samarbete med Studiefrämjandet. Därför behöver vi anmälningar via mail till canvegard(at)gmail.com med svar på dessa frågor:

1. För och efternamn
2. Fullständigt personnummer
3. Postadress, mail och telefon
4. Om mat och fika önskas till självkostnadspris (vegetariskt)
5. Om boende önskas till självkostnadspris eller tält
6. Om man vill vara med på kvällens grillfest (som är gratis)
7. Om man vill basta på kvällen

Vi har även skapat facebook-event för helgerna för att deltagare ska kunna tipsa vidare enkelt och för att man kan samordna med skjuts. Men FACEBOOK ANMÄLAN RÄCKER INTE, utan man MÅSTE MAILA in anmälan.

Vägbeskrivning
Vi bygger hus och bor i den lilla byn Västra Bodarna utanför Alingsås.

Tåg: Ta alingsåspendeln till Västra bodarna från Göteborg eller Alingsås. Följ Järnvägen söderut på Västra bodarnavägen, till höger om spåren. Efter ca 1,5 km ta höger på Lärketorpsvägen. Man ser nu Halmfrid in i skogen till höger. Följ Lärketorpsvägen 150 meter från där den börjar och sväng höger på första vägen.

Om ni vill använda GPS så visar den inte helt rätt till Lärketorpsvägen 13 så håll ögonen öppna. Ni ska köra in vid första huset på högersidan.

Så se till att anmäla er i god tid. Vi stänger anmälningstiden 1 vecka innan workshopen börjar eller när den är full. Vi tar inget betaltför själva workshoppen. Vi är så glada att folk vill komma. Det är så trevligt. Däremot tar vi betalt för luncherna till självkostnadspris om man vill ha det. Det brukar landa på runt en hundring per dag. All mat är vegetarisk.

Bygga halmfrid 9

I vår/sommar blir det ännu mera lera. I alla möjliga former. Dels kommer vi fortsätta att lera utsidan av huset. Där med lerkalk som ska hjälpa leran att stå emot väder och vind. Inomhus kommer vi lägga lergolv (med golvvärmeslingor.) Lera väggarna (med och utan väggvärmeslingor) putsa finputs, göra träflislera (till mellanväggarna). Vad vi gör respektive helg är beroende på vad vädret blir och hur långt vi har kommit.

instruktören

Praktisk information
Workshopen börjar kl 09 på lördagmorgonen. Hör av er om ni vill komma på fredagkvällen. Luncherna och fikapauserna fixar vi till självkostnadspris. Frukost har ni med er själva. På lördagkvällen tänder vi en grill och bjuder på grillfest. Lunch och grillfest är vegetariska. Vi bokar även bastun vid badplatsen på lördagkvällen.

Boende
Vi fixar en yta för tältning. Vi kan kolla upp boende i enkla stugor eller madrasser i sovsalar för den som önskar. Isf blir det en liten avgift för detta.

Anmälan
Görs via mail till canvegard(at)gmail.com. Det räcker alltså inte att bara anmäla sig i eventet på facebook.
I anmälan behöver vi:
1: namn, personnummer och kontaktuppgifter
2. När du kommer och när du åker
3. Hur du vill bo
4. Om du vill ha mat till självkostnadspris samt hakar på grillfesten.

Vägbeskrivning:
Tåg: Ta tåget till västra bodarna. Följ Järnvägen söderut på västra bodarnavägen ca 1,5 km ta höger på lärketorpsvägen Man ser nu halmfrid in i skogen på högersida. följ lärketorpsvägen 150 och sen snett tillbaka.

Om ni vill köra med GPS så visar den inte helt rätt till lärketorpsvägen 13 så håll ögonen öppna. Ni ska köra in vid första huset på högersidan.

Sprid gärna till intresserade. Välkommen med anmälan
/Marcus och Christine

Skitfria badrum

Badrummet är utan tvekan det svåraste rummet att få till om man vill bygga ekologiskt idag. Dagens regler kring tätskikt kräver helt enkelt att du har tätskikt som innehåller en himla massa skit som jag inte ska tråka ut er om. Det finns mindre bra och ännu sämre men det kan man ju inte nöja sig med.
Framförallt är det försäkringsbolagen som kräver att man följt reglerna kring tätskikt. Himla smart av tätskiktsbranschen faktiskt att övertyga försäkringsbolagen att alla måste köpa deras skit. Det ironiska är att det inte verkar ändras trots att SP visat att 17 av 20 tätskikt inte fungerar som de ska. 

Det finns flera anledningar till att vi behöver ha tätskikt i moderna hus. De är:
1. Vi envisas med att spruta vatten på väggarna
2. Vi envisas med att bygga med material som inte kan hantera överskott av fukt och såna som kan mögla/ruttna
3. Vi envisas med att ha kakel.

före bild (förebild?)

Det första kan man undvika med hjälp av en duschkabin, helst en punktutsug som kan blåsa ut luftfukten direkt utan att den behöver komma ut i badrummet. många tycker att duschkabiner är fula och bullriga och plastiga och jag tycker nog att de har rätt till viss del. Det är kanske där det fjärde problemet är på listan. Vi är fåfänga.

Efterbild -efterbliv

Nummero 2 då? vad är det för material vi har. Ja ofta är det väl trä, mineralull och och gips. Material som ihop med vatten inte fungerar alls. Därför måste vi ha 100% tätt vilket uppenbarligen inte går. och när vi försöker nåt som inte går så blir det ännu värre för fukten kan inte ta sig ut…
Vad kan man göra annorlunda då. En bra början är att tänka oorganiska material -mineraliska material. och här har man ju guldläge om man bygger nytt. Kan vara lite svårare om man renoverar gammalt. Stenväggar, leca, tegel (betong) är utmärkta material att bygga badrummsväggar och golv av. Det gäller att inte föda möglet. trä är bra mögelmat. Vad finns det mer då? I innertaket kan man ha träullit. Skivor av pressat träspån med cement. De är tillverkade så att det mellan spånen finns mängder av små håligheter som kan absorbera stora mängder fukt på kort tid. När fuktbelastningen sen lagt sig så kan träulliten avge fukten i små protioner. Det ryktas att om man har träullit i taket så får man ingen imma på fönster och speglar. Det vill jag gärna se själv.

Jaha, Sen har jag kommit till trumfkortet, räddaren i alla lägen, antagligen världens bästa och mångsidiga byggmaterial: Lera. Lera har så många bra egenskaper att bygga med så det känns som att man hela tiden bara skrapat på ytan av möjligheterna ju mer man lär sig. OK, så vad gör vi med leran i badrummet. Vi kan ha den i både golv, väggar och tak om vi vill. Lera har förmågan att buffra enorma mängder fukt och avge när fukthalten sjunker i rummet. Leran har även en uttorkande effekt på omkringliggande material även om det finns fukt i den. I motsats till betong som gör att trä börjar ruttna och mögla.

tunga skivor

Ja sen har vi ju det där med kakel. Det positiva med kakel är väl att åtminstonde så är det lätt att hålla rent på själva kakelplattorna. tyvärr är det ju en himla massa fogar. Dessa drar in fukt bakom plattan och sen stannar den där för det finns ingenstans att ta vägen. förutom in i läckande tätskikt.

Hur ska vi göra då?
Vi tar det nerifrån. Vårt nedre badrum har vi ju lyxen att ha musselskal under. Ett mineraliskt kalkrikt material som inte lockar till mögel. (Vill man vara mer konventionell så tror jag att hasopor, Skumglasgranulat är ett bättre material men också hutlöst mycket dyrare.) ovanpå detta lägger vi ett terrazzogolv. som är ett slipat betonggolv. För extra snyggt kan man använda färg, pigment och utvalda stenar eller glasbitar. Vi gjuter det dessutom som ett kar. alltså att det går upp 5 cm på väggarna. runt om hela rummet. På så vis har vi ett skarvfritt betongkar som golv. Jag vet inte om det kommer att hjälpa uttorkningen speciellt men vi gjuter även in golvvärmeslingor i detta. Vill man kan man använda vattenglas (kalciumsilikat tror jag) att pensla på. Detta gör betongplatta tätare. Jag har inte bestämt om vi ska använda det än då det ju även stänger in fukt i betongen.

detalj nederhörn

Väggarna har vi på två sidor murat upp med lecablock och den tredje väggen vätter mot massugnen som är uppmurad med tegel. Den möjliga problemväggen är väl ytterväggen som ju är halmbalsisolerad. alla väggar kommer att lerklinas så vi har väl totalt ca 1,7-2 ton fuktbuffrande lera på väggarna. Närmast duschen kommer vi putsa med tadelakt av hygienskäl. En marockansk ”kalkputs” som funkar som kakel fast är difussionsöppen så att väggarna kan andas in och ut fukten. De lerklinande lecaväggarna kommer såklart vara lerklinade på andra sidan också så att fukt inte stannar i väggen.

I taket har vi träullit som ska ta hand om de värsta fukttopparna. träullit kanske inte är världens vackraste material även om en del älskar det. Jag har inte riktigt bestämt mig. Vi ska måla det i en fin färg. blir det inte bra kanske vi lerputsar det i framtiden.

Sen är det ju inte så tokigt att ha ventilation. bra att ha nära duschen.

På andra våningen är det kanske lite besvärligare. Där har vi ju ett träbjälklag. Vi kommer iaf låta gjuta ett duschkar av terrazzo nedsänkt i bjälklaget. Vi lägger en EPDM-gummiduk under när vi gjuter så att inte terrazzon har direktkontakt med träbjälklaget. Denna bygger vi sedan in med glasväggar av färgat glas som blir inbyggda i rummetsväggar. På så sätt blir det som en inbyggd duschkabin. De glasväggar som är en del av väggen lerklinas sen på baksidan för att kunna ta hand om ev. fukt som smiter genom. Utanför duschkabinen blir det lergolv och lera väggar och träullit i taket i höjden. Amen!

terrazzokaret

PS Inom kort börjar vi gjuta terrazzon håll utkik på instagram DS o

 

 

 

 

 

Vintern på andra våningen

I vinter har vi varit mest inne hela tiden och jobbat främst på övervåningen. Här kommer en liten sammanfattning från vårt arbete, text varvat med bilder från instagram. Förhoppningsvis dröjer det inte lika länge till nästa blogginlägg.

Mellanbjälklaget
När taket på undervåningen var klart och elen dragen kunde vi börja isolera mellanbjälklaget. Vi valde att köpa träflis och sågspån och för att dessa inte skulle drösa ner till första våningen genom små springor så la vi tidningspapper under. En väldigt gammal beprövad metod. Vi fick höra en del från vänner hur det skulle gå med möss. Återstår att se, men i ett nytt hus har vi mer kontroll och bygger tätt. Tror det är väldigt liten sannolikhet att en mus ska hitta in där. Ett annat orosmoment är det där med flamskyddsmedel. Vi har valt att inte använda det i vårt husbygge av miljöskäl. Däremot vill vi tänka brandförebyggande. Så i mellanbjälklaget över spis, kyl och tvättmaskin har vi lagt foamglas och/eller gipsskivor. Hoppas detta fördröjer eventuell brand något i alla fall.

Här lägger vi foamglas (skummat glas) och gipsskivor i det området som är över spisen i köket. Vi ser också träflislera som vi lagt över.

Sätter stopp för öppningar så inte isoleringen ska ramla ner. Kreativ arbetsställning med ett svullet knä.

Här har vi precis burit upp sjuka mängder träflis och sågspån!

Trägolv övervåningen
För länge sedan (som du kan se i detta blogginlägg) köpte vi kilsågade golvbräder som vi hittade genom blocket. Från blocket men oanvända. Brädorna var av två olika sorter och de båda mindre sovrummen (mot söder och väster) fick samma sort. Det var svårt att se om det var gran eller furu men efter en del hjälp från Facebook-gruppen ”Byggnadsvård; köp, sälj och diskutera” kom vi fram till att det var gran som hämnade där. Det andra partiet som vi lagt i det stora sovrummet mot nordöst är då furu.

Grangolvet var tyvärr i behov av slipning och vi åkte till en kompis med hyvelmaskin, till bästa Jonas. Om ni behöver ha en möbel snickrad kan ni vända er till honom! Kolla in http://www.hedeforssnickeri.se i Stenkullen. Vi märkte tyvärr att granplanken inte var det bästa trots extra hyvling så vi kommer behöva slipa det ytterligare längre fram.

Innan vi la golvet på mellanbjälklaget la vi ut remsor med lindrev på bjälkarna. Vi tänker oss att det blir stegljudsdämpare. Återstår att se hur bra det blir! Att sätta ihop golvet var tungt, men det gick hyffsat bra. Eftersom dom var kilsågade la vi dom ”skav-fötters” och vi la dom med ”glad gubbe”, dvs kärnsidan uppåt. Vi fick slå hårt för att få in bräderna i sponten och vi hoppas det inte ska bli allt för stora sprickor för vi har skruvat fast varje planka i bjälkarna. Planken hade 11 % fukt i sig när vi la dom.

Vår plan är att ha såpskurat golv. Om det inte blir bra kommer vi att olja dom. Men nu är planen såpskurat! Efter några år hoppas vi då på en grå ton.

Jonas kollar in våra kilsågade plank i gran. I bakgrunden ser ni hyvelmaskinen!

Hyvlar plank

Här ser ni lindrev och Marcus innan golven kom på plats.

Vi har hunnit en bit med golvet i det södra sovrummet. Här ser ni också lindrev och isolering!

Marcus kom på en ny metod för att spänna in golvplanken ordentligt innan vi skruvade fast dom!

Golvet klart i södra rummet!

Västra rummet klart!

 

Innerväggar och tak övervåning
Marcus pappa Roland kom några dagar och hjälpte till på bygget. Med hans hjälp fick vi upp stommarna till övervåningens innerväggar och tak. Till vår hjälp med takuppsättning hade vi också Jon. Båda långa och händiga, det var kanon! Taket häftade vi fast med liten spikpistol och sedan spikade vi för hand fyra rader. Det blev mycket snyggt. Vi väntar med att måla det, mest på grund av tidsbrist och prioriteringar. Det lutar åt att vi kommer att använda laserande äggoljetempera. När Jon var här en dag passade vi också på att sätta upp de överblivna gran-planken från golvläggningen på en innervägg som kommer synas från vardagsrummet på nedervåningen. Det blev jättefint! I väggen gjorde vi hål för fönster och för förvaring (som kommer vara bakom ett fejkat snedtak i vardagsrummet).

Så kom påsken och vi jobbade en hel del. På annandagen kom Christines föräldrar och hjälpte oss med att fylla några innerväggar med träflislera, dvs. 80% träflis och 20 % lera. Vi blev inspirerade av en annan halmbalshusbyggare i Sverige (kolla in hans blogg http://norrvaggen.blogspot.se). Christines pappa berättade också om hur han sett liknande metod i Nicaragua då de bodde där på 80-talet där hette det taquezal. En beprövad metod alltså. På en dag gjorde vi klart en hel väg, en mindre vägg bredvid murstocken och påbörjade på ytterligare en vägg. Det blev en hel del bärande och pressande. Ni ser på bilderna hur vi bar oss åt! Vi sätter upp en spånskiva och pressar i träflisleran. Vi har satt spånt i kanterna som gör att det inte ska trilla ut så lätt när vi tar bort spånskivan. Det svajar något men sen ska vi ha på panel på väggen som kommer att hålla det inne. Det blev mycket bra! Det torkar dock ganska långsamt så vi har satt fläktar intill väggen.

Roland behöver bara stå på första steget på stegpallen.

Vi sätter upp tak i södra sovrummet.

Taket klart i det västra sovrummet!

Jon hjälper oss med taket i det nordöstra sovrummet.

Golv och tak, högt och lågt!

Vi sätter upp innerväggar. Igen.

Våra överblivna golvplank i gran hamnar på väggen. Jon är med och hjälper oss.

Anders och Ewa fyller väggarna med träflislera.

En vägg träflislera!

Ytterligare en liten vägg med träflislera och Anders.

Fönster, avloppsrör, kaveldun och möss. Och vilplan!
Så kom äntligen vårt efterlängtade köksfönster! Ett gigantiskt fönster som lyftes på plats med hjälp av en kran (som preeecis räckte fram!) och av Christine farbror Thomas som styrde fönstret på plats. Det blev rejält mycket mer ljus inomhus och synen av fönstret inomhus är häftig! När huset är klart kommer vi att ha en sittbänk utbyggd från fönstret som kommer att bli vår kökssoffa intill matbordet. Utanför får vi plantera några fina träd. Blir så bra!

Vårt nya fönster!

Christines farbror Thomas styr fönstret på plats.

Vårt nya fönster. Marcus visar att vi kommer sätta träullit i kanterna, som vi sedan ska putsa på.

På våra utflykter med bilen för inhandling av material har Marcus haft ett vakande öga efter kaveldun i dikena. Han har plockat massor men det är ändå inte tillräckligt med tanke på hur mycket vi kommer att lera. Det sägs att kaveldunens små dun passar mycket bra finputsen som armering. Ska bli spännande att testa när vi kommit så långt!

Kaveldun

Kaveldun plockas i Vesene. ”Ett riktigt guldläge”

Hår som vi tagit med hem från frisören när vi klippt oss! 🙂 Kan också användas i finputsen och vi blir en del av huset! 🙂

Under vintern har vi fångat fem möss på nedervåningen, vid skafferiet. Musfällorna ligger fortfarande ute fyllda med jordnötssmör, men nu verkar alla borta.

Första musen fångad

Rörmockaren har varit här och kollat på våra badrum, avloppsrör är därefter inhandlade och Marcus ska lägga dom innan rörmockaren kommer tillbaka igen och hjälper oss med vattenrören. Det är dock lättare sagt än gjort! Nu väntar vi på att han ska komma igen…

Rörigt värre

Jo! En sak till! Vi har också haft Ida och hennes vän Emma här som har hjälpt oss att lägga jättefint fiskbensmönster av tegelstenar på vår massugn, det som kommer bli vårt vilplan i trappan. För att få ett smalare mönster delade vi varje tegelsten på hälften. Det var mycket jobb men det blev så bra när det blev klart!

Ida kapar tegelstenar.

Fiskbensmönster påbörjat!

Slutresultatet vilplan i trappan.

Den provisoriska trappan hamnar på den plats där vi också ska ha den riktiga trappan sen.

Vi har inhandlat några nya dörrar också, till övervåningen!

 

 

Jul och nyår 2015/16 – fullt ös i Halmfrid!

Äntligen fick jag (Christine) en långledighet och kunde vara med och jobba på husbygget. Marcus har gått flitigt till sjukgymnasten och börjat bli bättre i knäna. Hurra! Vi började med att spana på en plan över vad vi skulle göra dagarna runt jul och nyår. Vi gjorde tillslut tre större projekt. Vi satte upp innertak, vi murade väggar och vi drog mer el-slangar. Så det blir så jag delar upp detta blogginlägg!

Innertak
Marcus hade hört av någon, minns inte vem, att det kan vara bra att bygga innerväggarna på andra våningen innan man lägger golvet, dvs att fästa väggarna i mellanbjälklaget. Efter att ha kollat upp detta en extra gång visade sig lättaste vägen också vara bäst, att lägga brädgolvet först och bygga väggarna på golvet. Så slipper man regla upp och sätta kortlingar mellan bjälkarna. Men för att kunna lägga golv behöver först isolering, el- och VVS-installationer läggas under. Och för att lägga detta behöver det finnas ett underlag, dvs ett innertak från första våningen. Så då blev det innertak vi fick fokusera på. Vi började i de bakre rummen, gästrummet/badrummet/groventrén/skafferiet. Vi hade råspont förvarat i vår container utanför huset som vi kunde använda. Råsponten kom Marcus över i Göteborg när han jobbade nära ett kommunalt bygge och såg byggarbetarna stå och slänga massor av råspont som blivit över. En del av råsponten hade mörknat och fått fula jack i sig. Dessa satte vi upp i taket i badrummet, för där kommer de ändå inte vara synliga, utan gömmas under träullit. I badrummet sänkte vi också taket så takhöjden blir ca 2,40 m (istället för 2,60 m som vi har i övriga rum på nedervåningen). Detta på grund av att toaletten på övervåningen ligger ovanför och för att avloppsrören därifrån ska kunna ligga som vi vill. Vi hade egentligen velat måla råsponten med ett grundlager färg innan vi satte upp det men detta prioriterades bort. Vi får se när taket målas! Kanske efter besiktning?!

Marcus mäter upp råspont till gästrummet

Vi har börjat med det lägre badrumstaket

Och så tak över groventré och skafferi i andra ändan

Taket i köket

Murning av väggar
På kvällen på årets första dag kom Olof! Det var så roligt att han var med och vi fick ju så mycket gjort! Olof var med i somras en hel del, på en workshop och sedan för att lägga skiffertak med oss. Nu var det dags att mura. Marcus och jag hade köpt lecablock och cementbruk. Jo, det blev cementbruk efter mycket funderande om vi skulle ha lera eller cement. Tyvärr behövde vi rätt så smala väggar för att behålla de rätta måtten i rummen, så vi murade med 9 cm breda lecablock. Detta kändes väldigt tunt och cementbruk skulle göra väggarna starkare än risken att vi inte blandade tillräckligt stark lera. Dessutom fick vi minusgrader och vår lerhög på tomten frös. Det går att hacka och tina lera inomhus, men det skulle ta för mycket tid och energi. Vi blandade cementbruket utomhus i vår lilla blandare med varmvatten. Lecablocken förvarade vi utomhus och bar in så dessa var också kalla. Inomhus eldade vi i massugnen och kom upp i ca 14 grader, vilket var helt ok att jobba i. Vi började mura på väggen mellan groventré och skafferi. Där hade vi sedan tidigare, då vi murade grunden, murat en vägg som denna vägg kunde fortsätta upp från. Det gick bra och vi murade halva väggen, armerade vart tredje var och fäste väggen med skruv i varje ända. När halva var gjord lät vi den vila och började på nästa. Ganska snart förstod vi att lecablocken inte skulle räcka till. Och eftersom det var helgdagar kunde vi inte åka och köpa fler. Vi fick fortsätta så långt det räckte och sedan börja på tjockare, gamla lecablock vi hade över från arbetet med grunden. Därför blev väggen mellan gästrum och badrum något tjockare. Detta blev på ett sätt ganska bra, för det är mot den väggen vi kommer att ha dusch/badkar. Men på ett sätt blev det mindre bra och det var att gästrummet fick sitt exakta mått UTAN puts på väggarna. Som tur var hittade vi en lösning på detta problem så det fortfarande blir ok som ett handikapps-sovrum enligt Sveriges Rikes Lag.

Murning av skafferiväggen upp från grunden.

Skafferiväggen

Början på väggen mellan badrum och groventré. Vi håller det varmt i huset genom att elda i ugnen.

Det var minusgrader ute så vi fick värma vattnet till cementbruket

Här syns alla tre murade väggar! Två smala och en tjock (närmast)

Den mest oraka väggen 🙂

Armering som vi fick av mamma och pappa i sista stund, räddare i nöden! Vindpappen ni ser längst in mot väggen är till för att motverka sprickor i mötet lera/innervägg. Halmbalsväggarna kommer alltså leras!

Så här ser väggens möte med taket ut på skafferiväggen. Lera på också förstås.

Tur Marcus är lång!

Olofs sista kväll hade vi ett välförtjänt bastubad med dopp i sjön.

El i kök
AAAAaaa! Den 11 januari kom elektrikern och då behövde vi ha tagit BESLUT om köket. Elektrikern behövde dra el så vi kunde komma vidare med mellanbjälklaget och då behövde han veta var han skulle dra elslangar och då också veta var vi ville ha alla uttag, och då också uttag till kyl/frys, diskmaskin och spis. Och alla andra uttag i husets nedervåning. Senast han var här gav han oss bakläxa på vår elritning så nu hade vi förberett oss med en ny med de rätta symbolerna för strömbrytare och eluttag, eller i alla fall lite mer professionell. Och köket var tuffast.

Vi började med att utgå från spisen och fläkten. Vi kommer att ha en fläkt vars rör går igenom mellanbjälklaget och upp genom en innervägg på övervåningen och in i vinden, där fläktens motor kommer att sitta, sedan vidare ut genom taket på norrsidan. Anledningen till detta är för att vi dels vill att motorljudet inte ska låta för mycket i köket, och för att vi vill slippa ett hål i väggen mot söder, där vi ska se huset oftast i från. Spisen fick alltså placeras så att fläktröret kunde ta sig upp utan att krocka med en bjälke. Spisen kommer troligen att vara en med både spis och ugn i ett. Alternativt spis infälld i diskbänken, men alltid ugnen under. Så vi har eluttag som möjliggör båda alternativ. Varför besluta nu när man kan skjuta på det till framtiden. : ) Ett annat avgörande beslut var hur bred diskmaskin vi skulle ha, vilket bestämde var diskmaskinens eluttag skulle sitta. Vi valde till slut ett mått på 45 cm för diskmaskinen. Dels på grund av utrymmesskäl men också för att vi tidigare inte trivts med 60-maskin. Bredvid diskmaskinen kommer vår kyl/frys att stå. Tyvärr blir det lite väl trångt mellan kyl/frys, diskmaskin och köksbord så det gällde att placera dem på rätt plats också. Mycket att ta hänsyn till. Sedan fick vi mäta ut från köksbänken och räkna ut ungefär var köksön ska stå. Visserligen kommer vi att ha hjul på köksön så att vi kan flytta på den. Men vi vill oftast ha den på en plats och då ha el till den. Elen kommer vi att dra från ett uttag i golvet. Det är i köksön vi planerar att gömma mikron.

Kolla på bilden så ser ni hur vår köksritning ser ut idag! Man vet dock aldrig om det blir ändringar. Innan elektrikern kom fick vi besök av våra arkitekter, och det var faaantastiskt! De har förmåga att visualisera rum och se det vi inte kan se. Och dom kom med många goda råd. Efter att vi hade bombarderat dom med frågor om allt möjligt började vi spåna på hur mönstret på vårt vilplan i trappan skulle se ut. Det kommer bli så fint! Och, det ska jag också säga, att jag hann med lite budgetavstämning i jul också. Det är ett pussel!

Vi spånar mönster till trappans vilplan med bästa arkitektfamiljen!

Vår elritning

Den skumma killen i svart är vår El-Claeasson. Här kommer köket att vara.

Christine lyssnar noga på alla elektrikerns tips

Liten ritning på vårt kök, exklusive skafferi och köksö.

Marcus hos sjukgymnast och Christine med budget. Kämpa kämpa!

 

Get by with a little help from our friends!

Vi är verkligen lyckligt lottade! Visst hade man kunnat önska att man inte hade linkat fram merparten av den här byggsommaren p.g.a. en envis borreliainfektion. Visst hade man kunnat önska sig att vi inte fick problem med fukt i några halmbalar.

Johan svingar sig på tornfasaden och skruvdragaren i sin hand.

Vi hade väl funderat lite (kanske för lite?) på den där möjligheten att bli sjuk under byggtiden och vad man skulle göra då. Det finns ju inte direkt försäkringar att teckna som gör att någon annan kan bygga färdigt huset medan man är sjuk. Vår plan var att skaffa oss så enkelt och billigt boende som möjligt. Där hade vi verkligen tur. Vi hittade ett boende bara 300 meter från tomten som vi siktat in oss på och som vi sedan också köpte. en liten och billig stuga. På så sätt skulle det inte göra någon om bygget drog ut på tiden. Vi har det bra här och kan bo här ett år extra. även om såklart vi längtar till husets färdigställande.

Emil och den nya supertejpen!

Men nu hamnade vi här. Borrelian vägrar lämna oss ifred. Det har gått snart 4 månader och den stora byggsommaren blev till sand. Som sagt. Vi har det bra här. Men en sak som gnagt och gnagt i huvudet är hur underbart bra det vore att nå målet att få huset tätt till vintern. Eller bra o bra. Det måste bli tätt.

första kompletta fönstret

Det är här vår lycka kommer in: Våra vänner!
Det har kommit både en o två lyckotårar när vänner erbjudit sig komma och hjälpa till. Och under den gångna veckan har vi haft vänner här 5 dagar i rad. Först kom Johan  och hjälpte mig täta tornet inför vintern. Sen kom Olof som stannade i i tre dar och och la allt skiffertak på sydtaket. Tomas och Emil satte i de fönstren som var klara för isättning och hjälpte till med tätning att ångbromsen mot kallvinden. Markus kom och byggde om ställning och satte in fler fönster. Sen kom Ida som hjälpte oss att skrapa dörrar. Till sist kom Ellinor och Daniel som hjälpte oss med grunden till pumphuset som är en annan grej som måste bli klar eftersom vattenfiltret ska monteras där om en och en halv vecka.

segergesten efter 3 dagars skiffrande

Helt plötsligt på bara några dagars jobb känns det där som känts så ouppnåeligt helt görbart. Det är helt fantastiskt vad man kan uppnå med lite hjälp och vi är så sjukt tacksamma för det. OK, vi är inte i hamn än. Om 3 veckor har vi vår sista workshop (se föregående inlägg) och må Vädergudarna vara med oss då. Sen är Det inte så många saker kvar på listan. Men då har jag förhoppningsvis blivit frisk så att jag kan klara det själv. Även om det är väldigt trevligt att få serva sina vänner med mat o Kaffe.

Sen kan man ju skatta sig oändligt lyckligt för att man får ha ett hem och ett land som man kan bo i och inte behöva fly med fara för sitt liv. Det finns oändligt många anledningar att vara tacksam.

/Marcus

halmfrid-aid

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig.
Marcus kan inte jobba på huset pga en irriterande borreliainfektion som gör honom lat och bidragsberoende.
Vi har en del saker som hade varit så sköna att få gjorda innan Vintern. Målet var att få huset tätt till vintern och det kanske vi kan lyckas med. Därför sträcker vi ut våra händer till våra halmfridsvänner och ber om hjälp.
Vi har ett gäng balar som behöver bytas ut och lite putsning som behöver kompletteras innan vi kan känna att vi kan pusta ut och låta vintern komma. Vi tar hit Ulf Henningsson till en unik halmbyggarworkshop och diskuterar fuktteori och filosofi, om varför det blivit som det blivit hos oss. (inte borrelian då) Om hur man ska tänka kring mögel och fukt. Och så byter vi ut en gäng balar och lerar på dem med ett grundlager och kompletterar där det blivit dåligt. Här finns med andra ord chansen att lära sig saker man inte lär sig på de flesta andra halmbalsworkshoppar och kurser.

Vi kör en endagsworkshop på lördagen 3e oktober. Med lunch till från Nolbygårds ekobageri till självkostnadspris. Vi sträcker ut våra händer först och främst till de som varit med tidigare eller har erfarenhet av halm/lerbygge sedan innan eftersom vi har en del som behöver bli gjort. Man skulle kunna kalla det för fortsättningskurs… advanced! 😉

Och så hoppas vi på en skön höstdag med solsken i blick och ett par veckor till frosten.

Som vanligt så gäller anmälan till anvegard@gmail.com. Man får gärna klicka i här att man kommer också men det är inte en giltig anmälan. Vi behöver för försäkringsändamål: Personnummer, samtliga kontaktuppgifter och om man vill köpa lunch. Arrangemanget görs i samarbete med studiefrämjandet Alingsås.

Välkomna!
/Marcus och Christine

Takläggningen har startat!

Efter workshopen stannade vår vän Olof kvar några dagar och sporrade oss att fortsätta i samma arbetstempo som vi hade i helgen. Det kändes jättebra att få mycket gjort varje dag, flera dagar i rad! Vi satte igång med projekt tak, och fick upp halva taksidan mot söder med skifferplattor på tre dagar, minus en halv dag då det regnade. Tyvärr hade vi inte vindskivorna uppe (en vindskiva är en bräda, på takets gavelsprång d.v.s. den sida av ett hustak, som skjuter ut över husets gavel för skydd) så vi kunde inte lägga skifferplattor vid kanten. Det gjorde att vi la plattorna som en pyramid upp på taket. Ni förstår när ni ser bilderna. Marcus har lärt sig hur vi ska göra av skifferexperten Ingemar (se tidigare inlägg) och han fick sedan instruera Christine och Olof.

För några somrar sedan kom vi över ett stort parti billigt skiffer från Kalmar-trakten. Det var svårt att veta hur mycket av det som var bra så det har varit nervöst över om det ska räcka. Vilket det fortfarande är. Vi är ändå fascinerade över att de som plockade ner taket från den kyrka det ursprungligen satt på har ansträngt sig för att bevara plattorna. Enligt skifferexperten Ingmar kommer de troligen från ett skifferbrott i Wales. Och av de många hålen på plattorna att döma misstänker vi att de lagts om i alla fall två gånger. Troligen blir det sista gången på vårt tak, men vem vet! Förhoppningsvis ligger det där i flera årtionden!

Skiffexperten Ingemar har skrivit en instruktionsbok med illustrativa bilder om hur man lägger skiffer. Vi kan rekommendera den till alla som planerar lägga skiffertak! Där finns också bilder på olika ställningar. Vi byggde en ställning som kändes säker och hade en bra arbetsyta. Det blir en hel del pyssel med varje platta. Man behöver kolla om den har rätt klang (är utan sprickor), inte har hål på fel ställen och om den är i passande bredd efter de mått man mätt och ibland behöver man göra nya hål i den så spiken ska hamna på läkten.

Det är kul att se när mönstret växer fram och trots att det tar mycket tid är det kul! Tyvärr har vi haft kallt och blött i princip hela juli. Den kallaste juli på 40 år sägs det! Så vi har bara kunnat lägga skiffer stundvis. Å andra sidan får vi vara glada över att det inte varit gassande sol för då hade vi nog inte heller kunnat lägga tak. Det optimala är mulet utan regn och sådan temperatur att man inte blir varmt i arbetsbyxor med knäskydd.

Här kommer en drös bilder från takläggningen!

Olof kortar några plattor som ska sitta längst ner på taket.

Skiffertaksläggarhänder

Några få plattor är lila!

Vi jobbar oss uppåt och höjer ställningen allt efter som.

Olof testar klangen i sin platta och Marcus kollar ifall plattan har rätt bredd.

Vår fina ställning! Längre upp på taket skymtas högar med skiffer.

Olof lägger skiffertak i regn. Blött.

Markerar för spikhål och hamrar med precision

Här ser ni hur de ligger!

Så här såg det ut i början, bara en kort rad längst ner.