halmfrid-aid

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig.
Marcus kan inte jobba på huset pga en irriterande borreliainfektion som gör honom lat och bidragsberoende.
Vi har en del saker som hade varit så sköna att få gjorda innan Vintern. Målet var att få huset tätt till vintern och det kanske vi kan lyckas med. Därför sträcker vi ut våra händer till våra halmfridsvänner och ber om hjälp.
Vi har ett gäng balar som behöver bytas ut och lite putsning som behöver kompletteras innan vi kan känna att vi kan pusta ut och låta vintern komma. Vi tar hit Ulf Henningsson till en unik halmbyggarworkshop och diskuterar fuktteori och filosofi, om varför det blivit som det blivit hos oss. (inte borrelian då) Om hur man ska tänka kring mögel och fukt. Och så byter vi ut en gäng balar och lerar på dem med ett grundlager och kompletterar där det blivit dåligt. Här finns med andra ord chansen att lära sig saker man inte lär sig på de flesta andra halmbalsworkshoppar och kurser.

Vi kör en endagsworkshop på lördagen 3e oktober. Med lunch till från Nolbygårds ekobageri till självkostnadspris. Vi sträcker ut våra händer först och främst till de som varit med tidigare eller har erfarenhet av halm/lerbygge sedan innan eftersom vi har en del som behöver bli gjort. Man skulle kunna kalla det för fortsättningskurs… advanced! 😉

Och så hoppas vi på en skön höstdag med solsken i blick och ett par veckor till frosten.

Som vanligt så gäller anmälan till anvegard@gmail.com. Man får gärna klicka i här att man kommer också men det är inte en giltig anmälan. Vi behöver för försäkringsändamål: Personnummer, samtliga kontaktuppgifter och om man vill köpa lunch. Arrangemanget görs i samarbete med studiefrämjandet Alingsås.

Välkomna!
/Marcus och Christine

Annonser

Takläggningen har startat!

Efter workshopen stannade vår vän Olof kvar några dagar och sporrade oss att fortsätta i samma arbetstempo som vi hade i helgen. Det kändes jättebra att få mycket gjort varje dag, flera dagar i rad! Vi satte igång med projekt tak, och fick upp halva taksidan mot söder med skifferplattor på tre dagar, minus en halv dag då det regnade. Tyvärr hade vi inte vindskivorna uppe (en vindskiva är en bräda, på takets gavelsprång d.v.s. den sida av ett hustak, som skjuter ut över husets gavel för skydd) så vi kunde inte lägga skifferplattor vid kanten. Det gjorde att vi la plattorna som en pyramid upp på taket. Ni förstår när ni ser bilderna. Marcus har lärt sig hur vi ska göra av skifferexperten Ingemar (se tidigare inlägg) och han fick sedan instruera Christine och Olof.

För några somrar sedan kom vi över ett stort parti billigt skiffer från Kalmar-trakten. Det var svårt att veta hur mycket av det som var bra så det har varit nervöst över om det ska räcka. Vilket det fortfarande är. Vi är ändå fascinerade över att de som plockade ner taket från den kyrka det ursprungligen satt på har ansträngt sig för att bevara plattorna. Enligt skifferexperten Ingmar kommer de troligen från ett skifferbrott i Wales. Och av de många hålen på plattorna att döma misstänker vi att de lagts om i alla fall två gånger. Troligen blir det sista gången på vårt tak, men vem vet! Förhoppningsvis ligger det där i flera årtionden!

Skiffexperten Ingemar har skrivit en instruktionsbok med illustrativa bilder om hur man lägger skiffer. Vi kan rekommendera den till alla som planerar lägga skiffertak! Där finns också bilder på olika ställningar. Vi byggde en ställning som kändes säker och hade en bra arbetsyta. Det blir en hel del pyssel med varje platta. Man behöver kolla om den har rätt klang (är utan sprickor), inte har hål på fel ställen och om den är i passande bredd efter de mått man mätt och ibland behöver man göra nya hål i den så spiken ska hamna på läkten.

Det är kul att se när mönstret växer fram och trots att det tar mycket tid är det kul! Tyvärr har vi haft kallt och blött i princip hela juli. Den kallaste juli på 40 år sägs det! Så vi har bara kunnat lägga skiffer stundvis. Å andra sidan får vi vara glada över att det inte varit gassande sol för då hade vi nog inte heller kunnat lägga tak. Det optimala är mulet utan regn och sådan temperatur att man inte blir varmt i arbetsbyxor med knäskydd.

Här kommer en drös bilder från takläggningen!

Olof kortar några plattor som ska sitta längst ner på taket.

Olof kortar några plattor som ska sitta längst ner på taket.

Skiffertaksläggarhänder

Skiffertaksläggarhänder

Några få plattor är lila!

Några få plattor är lila!

Vi jobbar oss uppåt och höjer ställningen allt efter som.

Vi jobbar oss uppåt och höjer ställningen allt efter som.

Olof testar klangen i sin platta och Marcus kollar ifall plattan har rätt bredd.

Olof testar klangen i sin platta och Marcus kollar ifall plattan har rätt bredd.

Vår fina ställning! Längre upp på taket skymtas högar med skiffer.

Vår fina ställning! Längre upp på taket skymtas högar med skiffer.

Olof lägger skiffertak i regn. Blött.

Olof lägger skiffertak i regn. Blött.

Markerar för spikhål och hamrar med precision

Markerar för spikhål och hamrar med precision

Här ser ni hur de ligger!

Här ser ni hur de ligger!

Så här såg det ut i början, bara en kort rad längst ner.

Så här såg det ut i början, bara en kort rad längst ner.

Halmfrids sjätte workshop: lera västväggen

 

Vi unnade oss en vecka semester nere i Skåne och Blekinge i början av juli sedan var vi laddade igen för husbygge. Marcus föräldrar kom till bygget, också lika laddade, och vi startade igång med att förbereda inför helgens workshop, jobba med väggarna och bygga bättre ställning. Men så fick Marcus problem med sitt knä, för andra gången denna sommar. Han fick åka in och tömma det på vätska och några dagar senare fick han sin diagnos: Borrelia. Så nu käkar han antibiotika. Hoppas verkligen att det tar och att problemen inte kommer tillbaka! På grund av knäet plus att vi upptäckte fukt i balar på husets norr- och södersida (se inlägg här) så sjönk humöret och vi fick tänka om. Istället för att på den kommande workshopen lera norrväggen valde vi istället västväggen, där vi inte hade några fuktiga balar. Så skjuter vi på problemen och tar tag i att byta halmbalar senare i sommar. Att byta ut dom dåliga balarna blir ett riktigt tråk-göra när man vill fokusera på att komma framåt.

Så drog workshopen igång med gamla och nya deltagare. Kul! Det är ett projekt att förbereda en workshop och se till att allt rullar under helgen, men nu har vi börjat att få lite rutin på det. Och efter varje workshop är vi så glada över våra deltagare som visar sådan entusiasm och lär sig snabbt!

Det är Marcus plus en deltagare i taget som står vid blandaren och det är en konst att få till rätt konsistens. Den första blandningen är en väldigt fet och lös blandning, det vill säga förhållandevis mycket lera (50-50 lera/sand) och mycket vatten. Den blandningen använder vi för att massera in i balarna för att skapa en bra fästyta för det nästkommande lagret. Andra blandningen som kommer att bli det tjockaste lerlagret på väggen är en magrare blandning, det vill säga mindre andel lera och mer sand. Den blandar vi ca 1 del lera och 2,5 delar sand. I blandningen har vi också 1 del hampafiber och halm som armering och så förstås 1 del dynga! Recepten är utprovade efter vår lera, den vi har hittat och det är inte säkert att det går att översätta den till andra leror. Vi har haft hjälp av Eko-Ulf och Johannes med recepten, det har varit jättebra (se tidigare inlägg!). Att göra en bra lerblandning kräver stor erfarenhet och nu börjar vi lära oss lite, i alla fall med vår lera. Den har vi köpt av Magra sandtag utanför Alingsås.

Tankar vi har till nästa workshop i augusti är att vi måste fixa kodynga att komplettera hästdygan med. Det är smidigt att hämta hästdynga hos grannarna men den har lite torrare konsistens än kodynga och ger inte riktigt samma effekt. Får se hur det går på dynga-fronten till nästa gång. En annan mycket viktig sak att tänka på till nästa workshop är att ha några reservremmar till blandaren!

Här finns datum och information om kommande workshops. Andra och tredje helgen i augusti. Tipsa gärna vidare!

Om du vill läsa om årets första workshop, 30-31 maj, så finns det inlägget här.

Här kommer massor av bilder från helgen! Följ oss på instagram! (där kan du se bilder även om du inte har instagram)

Genomgång av lerblandningarna

Genomgång av lerblandningarna

Vi startade lera på västväggen

Vi startade lera på västväggen

Här ser ni oss lera ett hörn, och plankan som stupröret ska fästas i skymtas nere till vänster.

Här ser ni oss lera ett hörn, och plankan som stupröret ska fästas i skymtas nere till vänster.

Högt upp på ställningen i toppen-väder!

Högt upp på ställningen i toppen-väder!

Strösslar lerblandningen med halm, för armering

Strösslar lerblandningen med halm, för armering

Workshopsdeltagaren Anders i matchande gult

Workshopsdeltagaren Anders i matchande gult

På kvällen grillade vi nere vid sjön och badade bastu. Tack alla för en go' kväll!!

På kvällen grillade vi nere vid sjön och badade bastu. Tack alla för en go’ kväll!!

Varje morgon gick vi ner och fick prima dynga av grannens hästar. Tackar!

Varje morgon gick vi ner och fick prima dynga av grannens hästar. Tackar!

På söndagen går vi igenom gårdagens arbete.

På söndagen går vi igenom gårdagens arbete.

Mer lera! Här med lite hampafiber.

Mer lera! Här med lite hampafiber.

Västväggen nu i lera! Hurra!

Västväggen nu i lera! Hurra!

fu(c)ktbalar!!!

Det har blivit lite knas här i Västra bodarna. Vi vill vara ärliga med våra misstag så att ni kan lära er av våra. Jag misstänker att jag skrämmer en o annan och trampar en tredje på foten men läs inte om ni inte kan diskutera sakligt efter det här.

Det sprids en del ”fakta” inom halmbalshusbyggarbranschen. Här kommer några påståenden som vi har fått höra från erfarna halmbalshusbyggare innan vi började bygga.

  • En halmbalsvägg kan stå oputsad i flera säsonger och få vatten på sig från sidan. bara inte balarna får vatten ovanifrån. De torkar ut mellan varven (en person hade haft oputsad vägg i 7 år och sa att allt var frid och fröjd)
  • Leran torkar ut halmbalarna så att de inte börjar ruttna.
  • Eftersom väggarna är diffussionsöppna så andas de och torkar ut.

Vi ville ändå vara försiktiga så vi tog och täckte fram och baksidan med presenningar halvvägs ner. och la de över ställningarna så att det skulle komma luft bakom och torka ut presseningarna hängde ca en meter utanför väggarna. På gavlarna gjorde vi bara skärmar uppe vid gavelspetsens början som också dessa stack ut ca en meter.

Två dagar efter helgen, halmfrid har utsatts för stresstest av moder natur! Vind och kraftigt regn. Halmfrid segrande kvar!

”fult och onödigt att täcka ner över väggarna?” i förgrunden syns ”halmträsk” som grannen nu dränerat ut väl. den här bilden kommer jag återkomma till som referens. efter bilden togs satte vi även upp en presenning som täckte ytterligare två meter ner.

När jag skulle montera plankor vid hörnen för att montera stuprännor i (jag började med det vänstra hörnet på bilden) ville jag att de skulle liva med halmen så jag ville ha in dem lite i halmbalarna. Balarna såg helt opåverkade ut av en säsong av väder och vind. Balarna jag började gräva i är precis bakom lastpallen i ovankant. Båda halmbalarna var till hälften täckta med lera som syns på bilden. så här i efterhand är det ju också tydligt att detta kanske är det minst skyddade läget av presenningarna.) Här ser man även ställningstrallen som jag ställt upp för att de inte ska orsaka en massa skvätt upp på väggen. När jag grävde i dem fick jag ut några strån från längre i i halmen men vita prickar på. helt uppenbart mögel. jag grävde djupare för att se om det var ett misstag men det var helt uppenbart att halmbalen hade börjat komposteras/ruttna (är det samma sak?) balen under visade inga tecken på samma sak. men balen ovan var också dålig. jag sökte vidare uppåt väggen men tackolov hitta jag inga fler. De gick hyffsat lätt att byta. Tack vare våra kontinuerliga avväxlingar (liggande dymlingar mellan varannan halmbal på höjden) så trillade inte ovanliggande halmbalar ner.

Oron växte över att det skulle finnas fler balar med samma problem. Vi ringde Ulf Henningsson som kom förbi med sin höfuktmätarmojäng. Det blev en dag av skräck och ändå lite goda nyheter. Vi gjorde ett schema och gjorde tre mätningar per mätställe. en ytterst och en innerst och en i mitten. Mojängen piper en varningssignal vid 19% fukt (jag har dock hört att mögel kan börja bildas vid 15% -någon som vet?)

Vi hade ett ställe där vi hade varit lite fundersamma. nämligen till höger på bilden där presenningen inte gick ner så långt. (den räckte inte och så var det ju så onödigt!)  Ganska snabbt insåg vi att våra farhågor var sanna. Mätaren sköt upp till 35% på ett ställe. inte mögligt egentligen men såklart en mindre angenäm halmdoft. Inte extrem men ändå där. Vi kollade genom området och insåg att några balar kommer att få bytas även här. men sen sjönk det drastiskt till ner mot 10 % procent runtomkring. puh! Vi skapade ett femtiotal kontrollpunkter inifrån i hela huset som vi gick över hyffsat systematiskt. För det mesta verkade det lugnt men så ibland kom vi till ställen där det peakade ordentligt. Det var svårt att hitta en klar orsak ofta. Det var inga speciella mönster.  Ibland var det förhöjda värden på ställen som varit helt klart bra täckta hela vintern.  Totalt hittade vi väl ett 15 tal balar som vi kände att vi vill byta. Vilket visserligen är störigt men vi är väldigt glada att det inte är fler.

IMG_7127

Helt plötsligt så upptäckte vi ett mönster. Samtliga balar som var förhöjda värden i var de balar som var av havrehalm. Pga en missberäkning av halmbalar så fick vi komplettera våra kornbalar som vi hade först med sådana av havre. Förutom att det var havre hade dessa balar två andra skillnader som kan ha påverkat varför just dessa beter sig annorlunda.

  • Havrehalm- Havrehalmen har en myckte tydligare ”vaxhinna” jag vet inte om det är vax men de är glansiga och hårdare. Kan det påverka dess förmåga att hantera fukt?
  • Det blev mer hårdpressade/högre densitet. Kan det spela in?
  • de var ompressade av storbalar. Stråna hamnar lite mer huller om buller än att gå rakt i en riktning. Kan det påverka?

Själv tror jag mest på det första men jag tycker det är märkligt att det inte upptäckts av någon annan. Jag har iaf inte läst någon som skrivit något om detta och man har ju läst en del. Densiteten kanske kan bidra. Jag har blivit rekommenderad att inte pressa om balar men av andra anledningar än fukt. Nämligen att det är svårare att dela en ompressad bal pga deras röriga struktur.

  • Lärdomar:
  • Skydda väggarna om de ska stå en vintersäsong. Med rejäl luftspalt så att det kan blåsa bakom.
  • Ha inte ställningstrallen uppsatt på vintern.
  • kanske bör man puts första lagret innan vintern?
  • Kanske helst huset tätt och ventilationen igång så att man får undertryck.
  • lyssna på råd från ”erfarna” med lite mer skepsis
  • Första inköpet när du ska börja bygga: en fuktmätare för höbalar.

Jo och så det här med lerans fantastiska egenskap att torka ut bakomvarande material. Det må vara sant. men vad det gäller halm verkar den effekten endast räcka några centimeter. Möjligen har den någon långsiktig effekt på centimetrarna innanför men det går för långsamt och/eller liten effekt.

Har de som rått mig till att vara lugn ang halmens förträffliga uttorkande förmåga verkligen mätt och kollat hur balarna ser ut innanför den förträffliga ytan? mätt? (Jag ber om ursäkt till alla som jag spritt vidare detta till) Eller står det ett gäng halvruttna och småmögliga halmbalshus därute? Måhända att det torkar ut med tiden och att möglet dör eller sluta växa. men vad gör förruttnelsen med isoleringsförmågan?

Jag har en annan teori också. Det här med undertrycket som man ska ha i det färdiga huset. Det tänker jag har effekten i ett diffussionsöppet hus att fukten rör sig i väggen och främjar uttorkning.  När man inte har fått tätt huset och inte fått igång nåt undertryck vad är det då som driver på driften av uttorkningen? kanske det bara står still i väggarna då? (eller går för långsamt)

Visst vore det väl trevligt med lite aktivitet och diskussioner på bloggen men jag tror att fler läser om vi diskuterar på halmbalshusbyggargruppen på facebook och det är hela poängen med det här inlägget. länk till halmbalshusbyggargruppen
Till sist hoppas jag att det här ska leda till nåt positivt för halmbalshusbygge så att det kan utvecklas åt det bättre.

Skifferberget

Jag har en tendens till att förstora upp problem som ligger framför mig har jag märkt. De där 14 pallarna med skiffer som legat nere hos pappa i skåne i ett och ett halvt år har på nåt sätt vuxit… ja, på samma sätt som leran. Det är ju helt förskräckligt vilka tunga grejer jag valt att arbeta med.

Ingmar Andersson skifferexperten visar hur skiffer fungerar

Ingmar Andersson skifferexperten visar hur skiffer fungerar

På Torsdag kväll förra veckan kom en man till oss som heter Ingmar. Han är känd b.l.a. som från youtube med klippet ”Ingmars klyv” som är värt en koll koll om man är inte på vedklyvning. Han är även känd för att ha skrivit en bok om skiffertak, eller en bibel kan man nästan säga. Där finns det mesta du behöver veta i ämnet. Tillsammans med Nääs byggnadsvård och Ingmar skulle vi ha en kurs i att lägga takskiffer. Från början var det tänkt att vi skulle lägga på det stora taket men det var lite svårt att få till försäkringar med vår ställning så jag tog tag i att bygga vår lilla farstu så vi kunde lägga på den. Ingmar var hos oss för några månader sedan och tittade på vårt skiffer och hade lite svårt att bestämma var de kom ifrån. Det var inte svenskt isf. Möjligen norskt, från Valdres. Men det lutade åt att det kom från Wales. Vi hade även ett mindre skiffer som vi skulle ha på farstun som inte var nån tvekan utan att det kom från Grythyttan.

första lilla pluttbiten på plats. ser kanske lite vanskligt ut men nu sitter den fint. Skiffret kommer sticka ut både neråt och åt sidorna vilket ger en väldigt tunn och elegant profil

första lilla pluttbiten på plats. ser kanske lite vanskligt ut men nu sitter den fint. Skiffret kommer sticka ut både neråt och åt sidorna vilket ger en väldigt tunn och elegant profil

5 förväntansfulla kursdeltagare och jag fick till en början lyssna på Ingmar och titta på bilder om skifferhistoria och titta på bilder på olika lösningar. Vädret var skit så vi satt inne och huttrade men sen äntligen fick vi gå ut och testa lite. Jag hade förberett med väderskydd vilket var tur för det regnade och solade omvartannat hela tiden.

Ingmar visar olika sätt att lägga nock på.

Ingmar visar olika sätt att lägga nock på.

Första uppdraget var att lära sig hur en skifferplatta skulle låta. helst typ lite som en kyrkklocka. eller en xylofon kanske mer. ren och klar ton. ibland kunde man få känslan av en dubbelton. Det kan tyda på en spricka. då ska den utsättas för tramptestet för att se om den höll lite belastning. Många lät också som en skallrig plåtbit typ. de var lätta att rensa ut.

ett par rader lagda. Specialbyggd flyttbar hylla gör att man har bitarna som ska läggas i bra nivå hela tiden.

ett par rader lagda. Specialbyggd flyttbar hylla gör att man har bitarna som ska läggas i bra nivå hela tiden.

Det var lite meck i början att mäta ut hur många plattor det blev på en rad så att det gick jämt upp. När första raden var lagd var det bara att börja mata. Det skulle bli ca 500 plattor på farstun. det var ju väldigt små plattor här jämfört med de vi ska ha på taket sedan. typ 12*25 var de. Jag blev väldigt glad när jag pratade med ingmar inför kursen när jag insåg att han föredrog att inte ha nåt plåt varken vi takfot eller vindskivor. skönt att slippa plåtarbete! istället låter man skiffret gå ut både neråt och åt sidan. Det blir väldigt smäckert och elegant. Lite plåt uppe vid nocken och inne vid mötet med huset skulle det dock bli.

IMG_9001

Vi insåg att vi inte skulle hinna hela taket så Ingmar hade med sig några testtak som vi kunde testa olika nockar på samt att göra lagningar. När deltagarna åkte hem hade vi gjort nästan hela ena sidan och börjat på den andra. Det räckte med lite drygt en dags arbete för mig att färdigställa farstun och jag kände mig glad och nöjd och lugn med att det skulle gå bra med resten också.

IMG_9003

blå hjälplinje med slagsnöre hjälpte oss att lägga rakt.

…Ända tills jag började testa vårt storskiffer som vi ska ha på taket. Det var väldigt många som var dåliga och kanske var det 30-40 procent som var dåliga. Vi har visserligen stor marginal men frågan är om det kommer räcka. Om nån vecka kommer Ingmar tillbaks då får vi göra en mer nogrann kalkyl och riskbedömning

några dagar senare gjorde jag klart. Ingmar övertygade oss att göra lite mönster med hans medhavda Dalslandsskiffer. Vi enades om att göra lite inslag av dem på detta sätt.

några dagar senare gjorde jag klart. Ingmar övertygade oss att göra lite mönster med hans medhavda Dalslandsskiffer. Vi enades om att göra lite inslag av dem på detta sätt.

 

 

Sommaren med Lera -Våra workshops 2015

Då var vår sommar planerad i grova drag och vi har vaskat fram några helger att ha workshops på! Många har frågat efter datum och här kommer dom. Tipsa gärna vidare!

18-19 juli – Bygga halmfrid 6
Facebook-event: https://www.facebook.com/events/1000037336682745/

8-9 aug – Bygga halmfrid 7
Facebook-event: https://www.facebook.com/events/848473315189532/

15-16 aug – Bygga halmfrid 8
Facebook-event: https://www.facebook.com/events/1627576010862884/

Lerklining av ett hörn på workshoppen maj 2015

Lerklining av ett hörn på workshoppen maj 2015

Vi har kommit långt i vårt halmbalshusbygge tack vare var dom fantastiska workshops:arna vi hade i halmbalning förra sommaren. Det vi ska göra i sommar är att få upp all lera på ytterväggarna och om vi hinner även på väggar inomhus. Kanske börjar vi på nåt lergolv också. Vi började med detta lite i höstas men många fler olika typer av lerlager ska på nu. I stora drag kommer helgerna att se ut så här:

Fredag:
Kväll : Långväga och övernattande deltagare anländer och dom som kan och vill börjar att lerklina

Lördag:
Kl. 9-16 : Vi lerklinar och har pauser för fika och mat
Kvällen : Vi grillar, bastar och umgås

Söndag:
Kl.9-15 : Vi lerklinar och har pauser för fika och mat

Helgerna gör vi i samarbete med Studiefrämjandet. Därför behöver vi anmälningar via mail till anvegard(at)gmail.com med svar på dessa frågor:

  1. För och efternamn
  2. Fullständigt personnummer
  3. Postadress, mail och telefon
  4. Om mat och fika önskas till självkostnadspris
  5. Om boende önskas till självkostnadspris eller tält
  6. Om man vill vara med på kvällens grillfest (som är gratis)
  7. Om man vill basta på kvällen

Vi har även skapat facebook-event för helgerna för att deltagare ska kunna tipsa vidare enkelt och för att man kan samordna med skjuts. Men FACEBOOK ANMÄLAN RÄCKER INTE, utan man MÅSTE MAILA in anmälan.

Vägbeskrivning
Vi bygger hus och bor i den lilla byn Västra Bodarna utanför Alingsås.

Tåg: Ta alingsåspendeln till Västra bodarna från Göteborg eller Alingsås. Följ Järnvägen söderut på Västra bodarnavägen, till höger om spåren. Efter ca 1,5 km ta höger på Lärketorpsvägen. Man ser nu Halmfrid in i skogen till höger. Följ Lärketorpsvägen 150 meter från där den börjar och sväng höger på första vägen.

Om ni vill använda GPS så visar den inte helt rätt till Lärketorpsvägen 13 så håll ögonen öppna. Ni ska köra in vid första huset på högersidan.

Senaste workshopen vi hade blev full. Vi har dragit ner på antalet deltagare i år för att det inte ska bli övermäktigt med organisationen. Så se till att anmäla er i god tid. Vi stänger anmälningstiden 1 vecka innan workshopen börjar eller när den är full.
Vi tar inget betaltför själva workshoppen. Vi är så glada att folk vill komma. Det är så trevligt. Däremot tar vi betalt för luncherna till självkostnadspris om man vill ha det. Det brukar landa på runt en hundring per dag. All mat är vegetarisk

IMG_6104

übertrevligt på grillkväll vid bastun i maj 2015

Lerberget

Snart har den legat där i ett år. Den där lerhögen. 10 kubik. kanske inte ser sådär gigantisk ut men när man tänker på att det är 10 kubik och att lera är skittungt samt att det ska blandas med 2-3 gånger med sand så inser man att det är sjukt mycket lera som ska blandas, bäras, lyftas upp på byggställningarna 8-9 meter som mest. och så ska det putsas… Ibland har jag vaknat på nätterna och tänkt på den där högen. Kanske ska man ta och skjuta upp den där planerade inflytten nästa höst.

Rejäl hög lera från Magra

Rejäl hög lera från Magra

Vi testade ju och lera lite i höstas och ärligt talat så var man ju ganska tafflig i utförandet. Det blev inte mycket gjort.
När det nu började närma sig igen kände man sig åter igen lite osäker. Det var länge sen. Man har glömt. Hur var det nu? Sjukt mycket lera alltså.
Sen ringer Johannes Riesterer, Han som alltid får företräda svenskt lerbygge i alla tidningar som behagar skriva om det. Han var hos oss tidigare i vår och murade skorstenen. Senare i sommar skulle han komma och mura massugnen. Men så hade han fått en lucka i schemat. Tyvärr, sa jag. Vi har lerworkshop den helgen. Det blir nog lite rörigt att mura ugn samtidigt som man har lerworkshop. Men Johannes tyckte det bara var bra. Då kan han ju få snacka lera med folk. Något han helt säkert gillar. Jag tänkte efter och insåg att det nog kanske var en alldeles strålande idé. Vi får erbjuda en gratis workshop och dessutom kunna erbjuda Johannes som ledare.
Det blev till slut 17 personer som stod här på lördag morgon, arbetssugna och lärvilliga. Faktiskt helt sjukt men folk vallfärdade från malmö i söder och från Umeå i norr för att få bygga på vårt hus. Men hur långt skulle vi hinna. en halv vägg. Kanske en hel? ja med första lagret då.

 

Kl 07 gick jag och Jon till lokala stallet och mockade. Jag för fjärde gången den här veckan. Det var lite andra förberedelser innan vi var redo att ta emot workshopparna. Själv hade jag planerat så dåligt att jag tackat ja till att snacka på reko-festivalen på Nääs kl. 10. Så jag kände mig lagom dum när jag stack när de andra skulle börja jobba. Johannes körde genomgången av lerarbetet.Vi hade haft problem med att hitta bra datum till workshoppen och när vi till sist valde att lägga det samtidigt som REKO-festivalen så tänkte vi att workshopparna ju också kunde åka dit när de ändå var i närheten. Tre av dem hade åkt ända från Umeå och passade på att gå på REKO-festivalens lerkurs på fredagen och kom till oss sedan. Perfekt när man kan slå flera flugor i en smäll.

IMG_6074

i hörnen säkrar vi upp lite extra med putsnät av lin

 

Första lagret lera, en lös fet blandning skulle upp till att börja med. Denna masseras in i halmen för att skapa en bra fästyta för nästkommande lager. Blandningen för vår del såg ut nåt i stil med 1 del lera, 1 del sand, 0,5 del skit. och så ska den vara lös. riktigt riktigt lös. alltså mycket vatten.
När jag kom tillbaks 2 timmar senare fick jag nästan en chock. De hade fått upp första slurryblandningen på både syd och ost fasaden. sjukt snabbt tyckte jag. Sen blev det till att mata lera på löpande band. Nu körde vi på med den tjockare blandningen som skulle skapa själva första lagret. Ett par som blandar, någon som häller upp i hinkar och skickar upp och så putsar resten. Det var ganska svettigt och jag var väldigt glad att jag köpt en 400-litersblandare veckan innan. Den gick på högvarv. När den bröt ihop några timmar senare hade vi gjort mer än hälften på både norr och östfasaden.
Skönt att vi vara klara för dagen, Nu hägrade grill och bastu nere vid Bergsjödals badplats. Solen var på vår sida och sken på sitt bästa manér där vi satt vid grillplatsen. Några behövde lite extra värme i bastun för att våga sig ner i det isande vattnet för att tvätta bort sina lerinpackningar.

IMG_6104

grill o bastu vid beachen på kvällen

 

På söndagen var det dags att mocka lite igen. Det fick Guld-Jon göra. Vad skulle vi gjort utan honom. Jag gav mig på att försöka laga blandaren. Det visade sig att att kilremmarna som skulle driva var mer smulor än remmar. Vem hade anat att maskiner hade remmar? Kanske Jon? Som tur var var det bara en av remmarna som fick kasseras. De andra 3 gick att få på igen och med lite böner och handpåläggning vågade vi köra igång igen. Den funkade.
Idag var det jag som fick stå och förevisa lerblandningsteknik. Nu hade jag ju både eko-ulfs och Johannes samlade åsikter om lerblandning i mitt huvud så det måste ju bara vara att köra. Med lite hjälp av de övriga i gänget diskuterade vi oss fram till hur vi skulle göra. Precis som jag ville ha det. Sen lämnade jag över ler-rodret till workshopparna så att jag äntligen skulle få lera lite också.

IMG_6067

putsslevar tror jag de kanske heter?

 

Förra året körde vi bara med händerna av nån anledning. ta en näve och lägga på och dutta lite så det låg som man ville ha det. Johannes instruerade oss att ta lera ur spannen med ena handen, föra över den till en sån där putsverktyg (vad de nu heter) och lägga på. INTE DUTTA! bara lägga på. Om man duttade för mycket kom Johannes och var på en som en hök. Det var bra. Att hålla på och kludda för mycket sitter det dåligt. När man har lagt på den tjocklek man vill ha kan man jämna till det. Det gick väldigt lätt och snabbt. man bara körde på hink efter hink.

IMG_6066

många hinkar har man och fler behöver man

IMG_6088

ostfasaden snart klar.

 

totalt körde vi första lagret på två hela väggar. Mycket bättre än vad jag vågat hoppas på. Helt plötsligt känns inte det där lerberget som ett så oöverstigligt berg längre. kanske mer som ganska stor kulle. Undrar om det kommer kännas likadant med skifferberget efter nästa veckas skiffertakskurs. Ska bli väldigt spännande.

IMG_6098

Ida, Jon o Sofie myser i Cosy corner 2.0

 

IMG_6105

och så här långt hann Johannes o Hanna med massugnen

 

musselskal igen

Etiketter

, , ,

Efter gårdagens säsongspremiär av bondøven på svt blev det helt plöstligt en boom av folk som googlade på ”musselskal isolering” och hamnade på vår blogg. så jag kände att det vore passande med nån slags sammanfattning av den info jag har använt mig av.

IMG_6857

90 kubik musselskal utlagda och packade.

Lambdavärdet som jag har hittat och använt mig av är 0.11-0,12 vilket är betydligt sämre än cellplast som kan ligga på på runt 0,04. Det problemet löser man lätt genom att lägga tre gånger så tjockt lager som man skulle gjort med cellplast. DVS ca 80-90 cm. något lite sämre än hasopor och lättklinker. Dessa är dock tre gånger dyrare. och kräver väldigt mycket energi vid tillverkning. lättklinker är dock ett ruttet material att ha som underlag för lergolv då det inte går att packa.

Danska ”by og byg” som är motsvarigheten till SP (tror jag) har gjort diverse mätningar på det som visat att den kappilära stighöjden i hela musselskal är 6 cm.

Jag höll på att göra en liten blunder när jag skulle beställa. nämligen att en siffra jag hittade visade att krossade musselskal skulle ha en pytteliten bättre isoleringsförmåga så det tänkte jag beställa. Min danska är rätt bristfällig skulle man kunna säga så det tog ett bra tag innan jag fattade varför de krossade musselskalen skulle väga 3 gånger så mycket och därmed tvingas fraktas i tre lastbilar. problemet var att de jag beställde hos krossade sitt musselskal till mjöl vilket ju hade blivit katastrof. musselskalsmjöl är antagligen skitkasst.

Jag har väl skrivit nånstans innan att man bör skalen låta ligga och ruttna färdigt ett bra tag. 1 år minst. antagligen helst två. Det är väl det sura med att bygga såhär. men då har man ju lite tid på sig att fundera lite över livet och vad man gett sig in på.

Min leverantör sa att skalen kommer att packas ihop 20 procent när man paddar. Jag upplevde att det packade ihop sig 30-40 procent innan jag kände att det var ett stabilt underlag. kan vara värt att nämna att leverantören inte levererar det som ett godkänt testat byggmaterial och tar heller inget ansvar för om det inte funkar. (inte jag heller;-))

En sista sak jag vill påpeka är att det var ett hästjobb att padda skiten. man fyller på med 20 cm i taget och paddar mellan. vi fick dra paddan framåt med grävmaskinen för annars grävde den ner sig. man fick musselskal i skorna och svettades. så man slipper träna den dan.

Vi beställde från http://www.fredsoelogistik.dk/ fick en bil med 90 kubik. det kostade 20 000 danska spänn plus moms.

Här följer lite länkar man kan läsa om man vill.

http://baubiologie.at/download/halmballer.pdf

http://www.dr.dk/tips-fra-dr/tips-og-raad/Friland/muslingeskaller-som-byggemateriale.htm

http://www.klokahem.com/artikel/varis-bokalders-guide-till-schyssta-isoleringsmaterial

Bygga Halmfrid 5 – Lera

Våren är här och som utlovat kommer vi köra en del workshops i år! Nu med lera i fokus. Vi kommer blanda de olika lerblandningarna tillsammans och klina på halmbalsväggarna i olika lager. Vi tänker att skillnaden mellan en kurs och en workshop är att vi inte är professionella kursledare utan pålästa amatörer. Vi diskuterar tillsammans hur vi går till väga. Vi kanske ber om hjälp med matfix också. Vi tar därför ingen avgift. Vi är glada för att ni kommer!

Praktisk information
Vi kör samma upplägg som förra året. Ni kommer på fredag kväll eller lördag morgon. Ni står för er egen frukost och fredagens kvällsmat. Luncherna och fikapauserna fixar vi till självkostnadspris. På lördagkvällen tänder vi en grill och bjuder på grillfest. Lunch och grillfest är vegetariska. Vi bokar även bastun vid badplatsen på lördagkvällen.

Boende
Vi fixar en yta för tältning. Vi kan kolla upp boende i enkla stugor eller madrasser i sovsalar för den som önskar. Isf blir det en liten avgift för detta.

Anmälan
Görs via mail till anvegard@gmail.com. Det räcker alltså inte att bara anmäla sig i eventet på facebook.
I anmälan behöver vi:
1: namn, personnummer och kontaktuppgifter
2. När du kommer och när du åker
3. Hur du vill bo
4. Om du vill ha mat till självkostnadspris samt hakar på grillfesten.
Länk till facebook-eventet där du kan höra med andra om ex. samåkning:
https://www.facebook.com/events/1557867104492924/1557867107826257/

TIPS: Reko-festivalen
På Nääs Byggnadsvård pågår under helgen en festival med kurser i bl.a. ekobygg samt föredrag. På fredagen har Ulf Henningsson Lerkurs som man kan åka på och sedan komma till oss och praktisera sina kunskaper. vill man åka till nån övrig föreläsning under helgen kan man ju göra det. Se mer på http://slojdochbyggnadsvard.se/

Sprid gärna till intresserade. Välkommen med anmälan!
/Marcus och Christine

Varför i hela världen murar ni en skorsten?

Det är ju himla typiskt att vi inte göra som alla andra och sätta in en isokern skorsten eller nåt isolerat plåtrör som alla andra. Det är ju mycket billigare och mycket bättre!?!? Jo, att det är mycket billigare behöver man ju inte orda så mycket om. Det blir en del dyrare men inte så mycket som man kan tro. Men där slutar väl fördelarna…

grunden. Här ska massugnen stå. vi isolerar neråt med en skiva foamglas

grunden. Här ska massugnen stå. vi isolerar neråt med en skiva foamglas

Inom ekobyggande snackar man ofta om termisk massa. (det är möjligt att man snackar om det i annat byggande också men jag har ingen aning om det) Det vill man gärna ha en hel del av. När man använder huset kommer tillgången till energi vara väldigt varierande. ibland skiner solen och man kan på kort tid få mycket energitillförsel. Ibland eldar man och då händer samma sak. i en lätt byggnadskonstruktion är ev. en ackumulatortank det enda stället man kan samla energi för användande av denna senare. Det är jättebra. men man kan också låta byggnaden i sig vara en del av det utjämnande värmesystem man vill åt. En tung konstruktion med mycket massa kan ta upp värme när det finns överskott av den.(när solen skiner eller man eldar)  samt avge den när det blir mindre tillgång till värme (på natten) På så sätt föår man ett självutjämnande system som bidrar till mindre svajningar i temperaturen och ökad komfort.

Vi börjar mura grunden till ugnen för att få en bra inpassning till skorstenen.

Vi börjar mura grunden till ugnen för att få en bra inpassning till skorstenen.

Vad har det gå med vår skorsten att göra. Jo, en vanlig modulskorsten har ju som enda uppgift att isolera in värmen i skorstenen så att så mycket som möjligt går upp i luften. Det är väldigt bra om man har frusna kråkor på taket. vår skorsten däremot blir en alldeles utmärkt termisk massa som tar upp värmen och avger den sakta tills nästa dag när vi eldar. fint som snus!

rakt skall det bli

rakt skall det bli

Vi beställde hit Johannes Riesterer. För vi vill dessutom ha en vattenmantlad massugn och det finns ju inte så många att välja på här i landet. Murad med lera såklart. Visserligen var jag ju lerfrälst redan innan han kom hit i måndags med sin eminenta murerska Hanna. Sen efter fyra dagars skorstensbyggande är man totalt järntvättad. Johannes har den effekten. Han pratar väldigt gärna om lera och dess eminenta egenskaper. Det är nästan så man har svårt att tro att man behöver nåt annat byggmaterial över huvud taget. kanske glas då… och skorstenstätning;-)

IMG_8518

Bygget var intensivt och effektivt samtidigt som det fanns gott om tid för anekdoter historier och skratt. En del kan ju prata och jobba samtidigt. Det blir ju också en del bärande. 3,5 ton tegel. De som skall längst måste lyftas ett antal gånger. till skottkärran, uppför trappen, upp på ställningen, upp på kallvinden, till murplatsen för att till sist läggas på plats. Jag behöver inte gå till gymmet den här veckan. Stort tack till grannen Jonathan som gjorde en tapper insats och Robert som kom med kaffe.

Den andra lerkungen, Ulf Henningsson kom förbi med sin nya leksak och mätte fukten i våra väggar. vi låg på gränsen för vad som vore bra egentligen men vi blev lugnade med att det skulle ordna upp sig när vi börjar värma upp huset.

Den andra lerkungen, Ulf Henningsson kom förbi med sin nya leksak och mätte fukten i våra väggar. vi låg på gränsen för vad som vore bra egentligen men vi blev lugnade med att det skulle ordna upp sig när vi börjar värma upp huset.

Hanna blandar lerbruk med glans. Det är här magin med leran blir till. -Att få till rätt blandning är A och O

Hanna blandar lerbruk med glans. Det är här magin med leran blir till. -Att få till rätt blandning är A och O

skorstenen kommer gå i väggen bredvid trappan. Denna vägg blir två våningar hög. Här ser ni även vangstycket till trappan vi köpte. på blocket såklart!

skorstenen kommer gå i väggen bredvid trappan. Denna vägg blir två våningar hög. Här ser ni även vangstycket till trappan vi köpte. på blocket såklart!

teglet suger åt sig fukten ur leran likt tvättsvampar. fascinerande att se hur snabbt bruket blir hårt.

teglet suger åt sig fukten ur leran likt tvättsvampar. fascinerande att se hur snabbt bruket blir hårt.

liggande arbete på kallvinden.

liggande arbete på kallvinden.

taket brutet

taket brutet

leka lite med skyliften. Med lite tur kommer vi se mjörn från tornet. iaf på vintern, ibland...

leka lite med skyliften. Med lite tur kommer vi se mjörn från tornet. iaf på vintern, ibland…

IMG_8564

stolta murare